D-vitamin

Nu tänkte jag göra ett litet inlägg om D-vitamin. De senaste åren har forskningen kring D-vitamin och dess effekter exploderat. Kunskapen har tidigare varit i det närmaste obefintlig. I Sverige är det många som lider brist på D-vitamin pga att det är nästan omöjligt att få i sig tillräckligt av det via kosten. Det är en väldigt viktig vitamin och de senaste årens forskning har visat att förutom att det är viktigt för uppbyggnaden av skelettet så skyddar det också mot sjukdomar som cancer, autoimmuna sjukdomar ( t ex MS), hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Solen är den främsta källan till D-vitamin och det är anledingen till att D-vitaminbristen är så mycket större här i mörka Norden än i mer soliga länder. I Sverige går det inte att tillgodogöra sig tillräckligt med D-vitamin under vinterhalvåret och därför lider de flesta av D-vitaminbrist. Det är bara under sommaren ett par timmar mitt på dagen som solen är tillräckligt stark för att vi ska kunna tillgodogöra oss tillräckligt med D-vitamin. Sen något år tillbaka äter jag därför D-vitamin som kosttillskott under vinterhalvåret. Tänkte att det nog är lagom tid att börja med det nu igen, har gjort uppehåll med det sedan i våras.

Tidigare har man inte rekommenderat så höga doser av D-vitamin som den senaste forskningen tyder på, så det gäller att ha lite koll på vad det är för D-vitamin man köper. En del äldre preparat innehåller inte tillräckligt med D-vitamin. Jag tror t ex att den D-vitamin kan köpa på Apoteket inte är tillräckligt stark. Den rekommenderade dagsdosen under vinterhalvåret är 2000-4000E. Jag har köper mina D-vitaminer i hälsokostaffären och jag använder ett beprövat märke som heter Holistics. Kapslarna innehåller 2000E per kapsel, så man ska ta 1-2 sådana per dag.



Intressant forsking från de senaste åren visar på att D-vitaminbrist också leder till en minskad insulinkänslighet och därmed finns det det en avgörande koppling mellan D-vitaminnivån och fettförbränningen. Dålig insulinkänslighet leder till ökade insulinnivåer och insulin är ett fettlagrande hormon. Jag vet inte om det finns några klara belägg för detta ännu, men det finns teori om varför D-vitamin tycks bidra till viktminskning och det är att det eventuellt kan få fetceller att minska i antal. Tidigare har man trott att antalet fettceller i princip varit konstant hela livet. Numera vet man att det inte är så. De ökar i barndomen, vid viktuppgång och graviditet. Men de kan också minska i antal när man går ner i vikt och således inte behöver lika många. Processen som sker när de minskar kallas för apoptos och kan beskrivas som att cellen begår självmord. Exakt vad som stimulerar fettcellerna till apoptos vet man inte, men det finns studier som tyder på att D-vitamin gör det.

Jag upplever att när jag började äta D-vitamin regelbundet förra hösten så blev jag mycket piggare och det blev lättare att gå ner i vikt. Utifrån mina egna erfarenheter vill jag därför gärna rekommendera alla att äta D-vitamin.